1600-talets häxprocesser, kulturarv och vår samtid
Detta skolprogram handlar om Trolldomsprocesserna i Ångermanland, framför allt händelserna i och kring Torsåkers socken där nära en tredjedel av alla som blev avrättade i Sverige mellan åren 1668 och 1676, under det som kallas det stora oväsendet, avrättades på samma plats och på samma dag. Programmet innehåller även olika perspektiv på kulturarv och kulturmiljöer, och lär eleverna om vad geografiska och kulturella förutsättningar har för en plats.
Syftet med programmet är att det dels ska bidra till lärandet om historien och dels vara en utgångspunkt för analyser och jämförelser med dagens samhälle. Hur var det att vara barn på 1600-talets Sverige? Vad var det egentligen som hände under Trolldomsprocesserna? Hur kunde det få hända? Vilka paralleller kan vi se i idag? Genom att lära om historien och vårt kulturarv kan också lärdomar om källkritik, demokratiska processer, tolkningsföreträde och genusperspektiv uppnås. I programmet uppmuntras diskussioner i med och mellan eleverna, och analyserande frågor ställs, såsom hur vet vi vad vi vet, vem har skrivit historien, vilket perspektiv har historieberättaren, och vad får det för betydelse för hur vi förstår vår historia?
Vad har vår närmiljö för betydelse för oss?
Vår närmiljö ger förankring och identitet, oavsett om vi är födda på platsen där vi lever eller nyligen har flyttat in. Närmiljön är en ram för vardagslivet, men också för vår utveckling. Det är där som vi lever våra liv och där vi möter andra människor från både när och fjärran.
Närmiljöer rymmer det som vi kallar för kulturmiljöer. Alltså en av människan påverkad eller skapad miljö, i form av till exempel en byggnad eller ett landskap. Genom att vi lär oss att se och förstå vår egen närmiljö kan vi lättare förstå andras kulturmiljöer.
Att arbeta med kulturmiljön i skolan är en utmärkt utgångspunkt för inlärning och analys. Den är lättillgänglig och gratis, och med sin övergripande karaktär och sitt långa tidsperspektiv kan den användas för att förklara utveckling och sammanhang. Museerna har unika möjligheter att rusta barn och ungdomar i deras utveckling och därigenom bidra till deras likvärdiga utsikter. Konst, kultur och kulturarv har ett stort värde för ungas identitetsskapande och lärande. Genom skolan når museerna unga som inte gör museibesök på sin fritid. Museernas skolverksamhet har med andra ord en viktig betydelse för att många barn och ungdomar ska ha möjlighet att bygga en relation till museerna.
För att vi ska kunna förstå vår historia, samtid och oss själva i vår omvärld behöver vi platser som ger utrymme för kunskap, möten och reflektion. Att arbeta med kulturmiljön kan vara ett bra verktyg för att arbeta ämnesövergripande, men också fler än så kan det vara bra att vara tre grupper.