Häxprocesserna i Torsåker

Ett program för grundskolan om 1600-talets häxprocesser, kulturarv och vår samtid

Meny

Hoppa till innehåll
  • Lektioner
    • Vad är en häxa?
    • Häxön
    • Magiska föremål och folktro
    • Min egen tidslinje
    • Tänka mot strömmen
    • Historisk slöjd
    • Häxmuseet
    • Fängelsehålan
    • Torsåkers kyrka
    • Häxberget
    • Skapa av bilder
    • Illustrerad berättelse
    • Skapa med kol
    • Orsak och konsekvens
    • Lära av historien
  • Om programmet
  • Lärarhandledning
  • Kunskapsunderlag
  • Besöka Torsåker

Lära av historien

Innehållet i denna lektion beskriver hur eleverna kan redovisa det som de har lärt sig under tiden som ni har jobbat med temat kring häxprocesserna. Detta görs genom muntliga gruppredovisningar med antingen digitala eller hjälpmedel eller en plansch som ni kan sätta upp i klassrummet. Rekommendationen är att ni tittar igenom innehållet i den här lektionen när ni börjar arbeta med temat kring häxprocesserna. På så sätt kan ni redan då dela in eleverna i grupper och ge dem deras respektive tema som de ska redovisa.

Lektionsbeskrivning

Syfte

Syftet med lektionen är att eleverna ska återkoppla till det som de har lärt sig under tiden som ni har arbetat med temat kring häxprocesserna. I lektionen får eleverna också möjlighet att öva på egen fördjupad reflektion, att arbeta i grupp och att muntligt redovisa resultat från egen fördjupning.

Genomförande

Ni börjar med ett dela in eleverna i grupper och ge varje grupp varsitt tema. Om eleverna får sina respektive teman när ni inleder ert arbete med häxprocesserna kan de få varsin loggbok där de kan anteckna sådant som särskilt berör det som de själva ska redovisa. När ni har genomfört introducerande lektioner, och eventuellt besökt Torsåker, hjälper du eleverna att ta fram ett par frågeställningar utifrån sitt tema. Förslag på frågeställningar och teman finns nedan. Anpassa detta efter dina elever. Eleverna får några lektioner på sig att besvara sina frågeställningar och sätta ihop en redovisning. Sedan ägnar ni en eller flera lektionstimmar åt redovisningarna där ni också har gemensamma diskussioner.

Målgrupp

Årskurs 4-9

Ämnen

Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap, Svenska

Tidsåtgång

Du som lärare väljer hur många lektionstimmar ni lägger ner.

Kopplingar till läroplanen

Årskurs 4-6
Historia

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

  • Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.
  • Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.
  • Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

  • Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
  • Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
  • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
Religionskunskap

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
  • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.
Samhällskunskap

Individer och gemenskaper

  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Rättigheter och rättsskipning

  • Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
  • De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.

Information och kommunikation

  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Granskning av samhällsfrågor

  • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Svenska

Läsa och skriva

  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Tala, lyssna och samtala

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Texter

  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk

  • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Årskurs 7-9
Historia

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

  • Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Religionskunskap

Religion och samhälle

  • Kritisk granskning av hur religion och religiositet framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka individer och samhället i stort.
Samhällskunskap

Individer och gemenskaper

  • Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.

Rättigheter och rättsskipning

  • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Kriminalvårdens uppgifter.
Svenska

Läsa och skriva

  • Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Texter

  • Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk

  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Lektionsupplägg

  • Om lektionen (PDF)
Widgetar
Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy
Drivs med WordPress | Tema: Illustratr av WordPress.com.